Time to say goodbye

Jag tog under eftermiddagen en sväng i elljusspåret. När jag efteråt knatar in på min gata så hör jag någon som spelar flöjt på hörnhustomten. När jag hunnit förbi tomten stämmer plötsligt en tjej upp i sång med ansträngt kraftig brytning på engelska. Hon hörs ända hem till ytterdörren, fyra husrader därifrån. Jag hoppas att hon inte hade stärkt sig med något... Som vissa amerikaner till exempel... Idag har vi på aftonbladet kunnat läsa om en ny amerikansk drog som kallas "badsalt" och det är inget och leka med minsann. Den in nehåller nämligen methylenedioxypyrovalerone (ctrl+v ;). Så snälla, undvik den drogen. Den låter ju jättefarlig.

Ikväll har jag haft ännu en underbar NRJ evening, men nog brädade kvällens oväntade hit konkurrensen gentemot de andra kvällarna. NRJ 90's spelade nämligen Time to say goodbye med Andrea Bocelli och Sarah Brightman. Sjukt bra låt som får taket att lyfta. Det är få sånger som är bättre än denna. Att dessutom lyssna på denna låt med vetskapen om att Andrea Bocelli, sedan han var tolv år gammal, är blind gör det hela ännu mer känslosamt...



Idag har jag faktiskt känt mig något italiensk då jag har hunnit sluka ett paket kex och två päron. En kombo som bara måste testas för den som inte gjort det. Dagens dvärg är glader, med en sådan låt kan det inte vara annat ! Tack du som läste !
// C.G.L

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback