Solo-expediterna
Idag tänker jag berätta vad jag var med om under en solig julidag (eller jul-i-dag som en sär-skrivare skulle kunna säga). Likt många andra dagar hade jag rest in till Uppsala för att leta diverse förnödenheter. Efter en lyckad ärenderunda var det dags att åka hem. Men på väg till centralstationen gör jag ett oplanerat spontanbesök på Solo i forumgallerian. Det var första gången jag var in i den butiken. Förmodligen var det också den sista...
När jag väl kommit in butiken välkomnas jag av Solo-expediterna, tre potentiella gentlemän i unga år. Jag letade mig in i bommulsdjungeln för att ospecifierat leta efter något snyggt plagg. En av de unga dyker upp bakom axeln och vill inget annat än att veta vad jag söker. Eftersom jag då står vid byxorna så svarar jag ärligt att jag just nu tittar på ett par jeans. Expediten tog det som ett heligt tecken och välsignade mig m ett par s k märkesjeans (s k för att de påståddes vara av fint märke, men det var inget jag kontrollerade...).
Men jag hinner inte ens dra för mig i provhytten innan en annan av de vältjänta expediterna frågade hur byxorna passade. Jag visste ändå att byxorna skulle sitta bra, eftersom jag under den föregående butiksplundringen provat ut min storlek. Expediten ville verkligen se hur byxorna satt, och jag visade. Expediten sade, något krystat, att "just de" byxorna var som figursydda för "just mig". Jo eller hur, tänker jag. Knappast, att någon ung asiat som kanske aldrig haft råd med en resa till europa skulle ha "just min" medelsvenssonfigur i åtanke vid produktionstillfället. Troligtvis endast säljrelaterat struntprat.
Jag påpekar att priset, 1100 :-, känns lite i överkant för ett par byxor som inte är mera än några ihopsömmade, tokgiftiga tygbitar. Expediten påpekar att tygbitarna är av fint märke men ärligt talat, finns det något löjligare än att betala överpris för ett märke på en vara ? Jag vill inte ha något alls påpekar jag. Men det var inget som en tredje expedit ville acceptera. Istället hänvisas jag till ett bord med 30 % rabatt, oj vad billigt kan tyckas. Jag tänker för mig själv att jag inte skulle betala mer än 200 :- för något, i mitt tycke, opassande. Det ordinare priset på omkring 800 :- (alltså närapå 600 :- med rabatt) känns inte värt men innan jag hunnit framföra detta så har jag redan försetts med tre par byxor i motsvarande storlek. Så, empatiskt tackar jag för servicen, även om jag inser att jag inte skulle ha gått in i en tom butik med tre köphetsande expediter. Jag som helt fredligt bara skulle gå till bussen.
Istället står jag nu med en hög med byxor som jag egentligen inte vill prova. Men när jag vid det laget står i provhytten så dyker expedit #1 upp igen och vill se mig med byxorna på. Jag uppfyller önskan och jag gör ett personligt utlåtande om att de inte är snygga, men både expedit #1 och #3 verkar tycka att jag ska köpa dem i alla fall. Jag svarar i ärlighetens namn att jag inte ska ha något, även om expedit #2 nu hade planerat för att visa mig mera. Men nope, jag tar mig ut i gallerian och undkommer de klängande expediterna.
Frågan är nu varför jag utbrett berättar om mina upplevelser. Jag tycker att Solo-expediterna inte gjorde något fel, utan snarare spelade ett skickligt spel genom att vara till synes intresserade och godhjärtade.
Imorgon flyttar jag, därför är det osäkert om jag kommer att ha tid med bloggen på några dagar, även om jag ska försöka yppa något. Istället utger jag mig nu för att vara en mig påhittad konsumentpsykolog. Förslagsvis ett tips per dag? Jag försöker nedan att reda ut vad som skickligheten ligger i. Akta dig för att bli lurad.
-> Om du besöker en tom butik, så har du större chans att få betjäning. Inte bara för att personalen inte är upptagen med andra kunder, utan för att du, genom att röra dig i butiken, bidrar till en större kundomsättning. Anledningen är att vi som människor gärna tar intryck av andras konsumtion i vårt shoppande. Genom att se hur kunder letar eftertraktade plagg i butiken så löper du som konsument större "risk" att spontant besöka butiken. En tom butik kan vara en oattraktiv butik. Denna effekt går oftast rättså tydligt att urskilja genom att överblicka hur många kunder i en butik som syns utifrån när du går in, och sedan jämföra detta med att överblicka hur många kunder det är när du lämnar butiken. Jag har själv testat detta och har uppfattat slående resultat. På samma sätt så plockar mataffärer gärna bort ett par produkter från annars välfyllda hyllor. Det uppenbara av att någon kund redan köpt denna produkt ger en illusion om att produkten är populär. För att statistiskt säkerställa detta fenomen så har undersökningar visat att i valet och kvalet mellan t.ex två olika smaker av en vara, så väljer 4 av 5 konsumenter den smak som är mest urplockad. Tomma kartonger på butikshyllorna visar att produkten är populär. På samma sätt ger en butik med många kunder en illusion av att butiken är populär, förutsatt att det inte ger konsekvenser såsom trängsel och köer.
-> När du betjänas av en expedit hänvisas du ofta till det dyrare prissegmentet först. Detta är medveten säljtaktik från expeditens sida, så det gäller att passa sig. Även om expediten inte tror att du kommer att köpa ett par byxor för över tusenlappen, så kommer det att påverka dig som konsument under din fortsatta shopping. Att du först fått prova ett par byxor för 1,1';- så blir det ditt referenspris. När du sedan får se att det finns byxor för 600 :- (alltså hela 500 kronor billigare!) så uppfattas detta som ett billigare alternativ, och köpdistinkten slår till. När det dessutom är realisation på varan, dvs att jag först "sparar" 500;- på att inte köpa de dyraste jeansen, och sedan ytterligare "sparar" 200;- på rea. Kan det då bli bättre ? Kanske, om du som konsument hade vetat att samma jeans säljs i butiken tvärs över för 400;-.
-> Det har länge varit känt att priset på varor kan variera starkt beroende på om, och isf vilket, märke det sitter på en produkt. Att ett plagg med ett speciellt märke går loss för över tusenlappen - medans själva plagget finns att köpa, utan märke, för ett par hundra kronor. Att inpränta värdet av ett varumärke stärker efterfrågan av dyrare plagg, samtidigt som det triggar svallvågskonsumtion. Låt mig ta ett exempel, Converse-skor inhandlas på internet till ett i jämförelse billigt pris. Den som nu handlat dessa skor blir oftast omedvetet en levande reklampelare för dels butiken som säljer dessa skor till ett relativt bra pris, samt att värdet för märket Converse stärks. Detta eftersom det är vanligt att vänner rekommenderar butiker och produkter för andra vänner. Ibland utnyttjas detta av företag genom s k eftermarknadsföring. Vid innanstående så vänder sig företag mot de som redan köpt deras produkt, och förser dessa användare med goda argument till att deras produkt från företaget är den bästa. På så sätt stärks effekten av rekommendationerna. När kunden nu tipsar sina vänner och ger egna sin syn med egna erfarenheter så har företaget lyckats. Detta har även lett till att vissa produkter, såsom vissa Apple-prylar såsom iPhone m.fl. blivit så hajpade över att alla rekommenderar dem, eftersom Apple ständigt ger användarna fler skäl till att iPhone är "bäst". För vem har inte hört sagan om den person som älskade sin iPhone ...
Nog om detta nu, som sagt tidigare, imorgon flyttar jag, men jag ska göra allt för att skriva något under de närmsta dagarna. Hoppas detta kan underhålla för den lilla stunden. Hade !
// C.G.L
När jag väl kommit in butiken välkomnas jag av Solo-expediterna, tre potentiella gentlemän i unga år. Jag letade mig in i bommulsdjungeln för att ospecifierat leta efter något snyggt plagg. En av de unga dyker upp bakom axeln och vill inget annat än att veta vad jag söker. Eftersom jag då står vid byxorna så svarar jag ärligt att jag just nu tittar på ett par jeans. Expediten tog det som ett heligt tecken och välsignade mig m ett par s k märkesjeans (s k för att de påståddes vara av fint märke, men det var inget jag kontrollerade...).
Men jag hinner inte ens dra för mig i provhytten innan en annan av de vältjänta expediterna frågade hur byxorna passade. Jag visste ändå att byxorna skulle sitta bra, eftersom jag under den föregående butiksplundringen provat ut min storlek. Expediten ville verkligen se hur byxorna satt, och jag visade. Expediten sade, något krystat, att "just de" byxorna var som figursydda för "just mig". Jo eller hur, tänker jag. Knappast, att någon ung asiat som kanske aldrig haft råd med en resa till europa skulle ha "just min" medelsvenssonfigur i åtanke vid produktionstillfället. Troligtvis endast säljrelaterat struntprat.
Jag påpekar att priset, 1100 :-, känns lite i överkant för ett par byxor som inte är mera än några ihopsömmade, tokgiftiga tygbitar. Expediten påpekar att tygbitarna är av fint märke men ärligt talat, finns det något löjligare än att betala överpris för ett märke på en vara ? Jag vill inte ha något alls påpekar jag. Men det var inget som en tredje expedit ville acceptera. Istället hänvisas jag till ett bord med 30 % rabatt, oj vad billigt kan tyckas. Jag tänker för mig själv att jag inte skulle betala mer än 200 :- för något, i mitt tycke, opassande. Det ordinare priset på omkring 800 :- (alltså närapå 600 :- med rabatt) känns inte värt men innan jag hunnit framföra detta så har jag redan försetts med tre par byxor i motsvarande storlek. Så, empatiskt tackar jag för servicen, även om jag inser att jag inte skulle ha gått in i en tom butik med tre köphetsande expediter. Jag som helt fredligt bara skulle gå till bussen.
Istället står jag nu med en hög med byxor som jag egentligen inte vill prova. Men när jag vid det laget står i provhytten så dyker expedit #1 upp igen och vill se mig med byxorna på. Jag uppfyller önskan och jag gör ett personligt utlåtande om att de inte är snygga, men både expedit #1 och #3 verkar tycka att jag ska köpa dem i alla fall. Jag svarar i ärlighetens namn att jag inte ska ha något, även om expedit #2 nu hade planerat för att visa mig mera. Men nope, jag tar mig ut i gallerian och undkommer de klängande expediterna.
Frågan är nu varför jag utbrett berättar om mina upplevelser. Jag tycker att Solo-expediterna inte gjorde något fel, utan snarare spelade ett skickligt spel genom att vara till synes intresserade och godhjärtade.
Imorgon flyttar jag, därför är det osäkert om jag kommer att ha tid med bloggen på några dagar, även om jag ska försöka yppa något. Istället utger jag mig nu för att vara en mig påhittad konsumentpsykolog. Förslagsvis ett tips per dag? Jag försöker nedan att reda ut vad som skickligheten ligger i. Akta dig för att bli lurad.
-> Om du besöker en tom butik, så har du större chans att få betjäning. Inte bara för att personalen inte är upptagen med andra kunder, utan för att du, genom att röra dig i butiken, bidrar till en större kundomsättning. Anledningen är att vi som människor gärna tar intryck av andras konsumtion i vårt shoppande. Genom att se hur kunder letar eftertraktade plagg i butiken så löper du som konsument större "risk" att spontant besöka butiken. En tom butik kan vara en oattraktiv butik. Denna effekt går oftast rättså tydligt att urskilja genom att överblicka hur många kunder i en butik som syns utifrån när du går in, och sedan jämföra detta med att överblicka hur många kunder det är när du lämnar butiken. Jag har själv testat detta och har uppfattat slående resultat. På samma sätt så plockar mataffärer gärna bort ett par produkter från annars välfyllda hyllor. Det uppenbara av att någon kund redan köpt denna produkt ger en illusion om att produkten är populär. För att statistiskt säkerställa detta fenomen så har undersökningar visat att i valet och kvalet mellan t.ex två olika smaker av en vara, så väljer 4 av 5 konsumenter den smak som är mest urplockad. Tomma kartonger på butikshyllorna visar att produkten är populär. På samma sätt ger en butik med många kunder en illusion av att butiken är populär, förutsatt att det inte ger konsekvenser såsom trängsel och köer.
-> När du betjänas av en expedit hänvisas du ofta till det dyrare prissegmentet först. Detta är medveten säljtaktik från expeditens sida, så det gäller att passa sig. Även om expediten inte tror att du kommer att köpa ett par byxor för över tusenlappen, så kommer det att påverka dig som konsument under din fortsatta shopping. Att du först fått prova ett par byxor för 1,1';- så blir det ditt referenspris. När du sedan får se att det finns byxor för 600 :- (alltså hela 500 kronor billigare!) så uppfattas detta som ett billigare alternativ, och köpdistinkten slår till. När det dessutom är realisation på varan, dvs att jag först "sparar" 500;- på att inte köpa de dyraste jeansen, och sedan ytterligare "sparar" 200;- på rea. Kan det då bli bättre ? Kanske, om du som konsument hade vetat att samma jeans säljs i butiken tvärs över för 400;-.
-> Det har länge varit känt att priset på varor kan variera starkt beroende på om, och isf vilket, märke det sitter på en produkt. Att ett plagg med ett speciellt märke går loss för över tusenlappen - medans själva plagget finns att köpa, utan märke, för ett par hundra kronor. Att inpränta värdet av ett varumärke stärker efterfrågan av dyrare plagg, samtidigt som det triggar svallvågskonsumtion. Låt mig ta ett exempel, Converse-skor inhandlas på internet till ett i jämförelse billigt pris. Den som nu handlat dessa skor blir oftast omedvetet en levande reklampelare för dels butiken som säljer dessa skor till ett relativt bra pris, samt att värdet för märket Converse stärks. Detta eftersom det är vanligt att vänner rekommenderar butiker och produkter för andra vänner. Ibland utnyttjas detta av företag genom s k eftermarknadsföring. Vid innanstående så vänder sig företag mot de som redan köpt deras produkt, och förser dessa användare med goda argument till att deras produkt från företaget är den bästa. På så sätt stärks effekten av rekommendationerna. När kunden nu tipsar sina vänner och ger egna sin syn med egna erfarenheter så har företaget lyckats. Detta har även lett till att vissa produkter, såsom vissa Apple-prylar såsom iPhone m.fl. blivit så hajpade över att alla rekommenderar dem, eftersom Apple ständigt ger användarna fler skäl till att iPhone är "bäst". För vem har inte hört sagan om den person som älskade sin iPhone ...
Nog om detta nu, som sagt tidigare, imorgon flyttar jag, men jag ska göra allt för att skriva något under de närmsta dagarna. Hoppas detta kan underhålla för den lilla stunden. Hade !
// C.G.L
Kommentarer
Trackback